Ensam för ett tag

Oh en vecka kvar nu! Har så mycket tankar i mitt huvud, hur allt kommer att bli. Hur det kommer att bli när jag möter honom vid tågstation, hur jag kommer känna och hur jag kommer att reagera. Pirrar i hela kroppen så fort jag tänker på att han snart är hemma hos mig igen. Oh, min skrutt. Nu kan jag äntligen säga att han kommer hem på torsdag, på torsdag! Då känns det inte så långt längre. När jag sa det idag blev jag typ helt chockad över att det faktiskt var så. Nae nu måste jag sova! Godnatt. <3