Hemsk dag..
Usch, jag vill aldrig mer göra om det här. Idag är bland de värsta dagarna jag varit med om hela mitt liv. Och resan har bara börjar. Tur att min soldat har lovat att detta är sista gången, för jag vill inte mer nu. Känner mig tom och ensam. Jag vet inte ens vad jag ska skriva för allt känns så meningslöst just nu. USCH!
Tungt..
Uschuschusch.. mycket tung dag idag, med mycket tårar. Och han har inte ens åkt än, undra hur det blir då? Det är verkligen grymt jobbigt just nu, och ändå så tänker jag inte så mycket. Känner mig väldigt tom, samtidigt som känslorna bara rinner över. Kommer aldrig mer gå igenom det här, och min soldat har lovat att det är sista gången. Sen får man väl se hur det blir med den saken. Nu ska jag umgås så mycket som möjligt med min soldat innan tiden är slut.
Helg igen..
Och min soldat är hemma. Idag bli hejdå-fest för min älskade. Kommer väl mellan 15-25 personer. Så det blir nog livat. Kommer nog bli bra samtidigt som det nog kommer bli jobbigt. Känns som det är det enda som folk frågor om, hur det känns och hur jag mår. Jag har faktiskt ett liv utöver att min karl ska åka till afghanistan. Även fast det inte verkar så ibland..
Just idag..
är jag stark. Känner mig otroligt stark idag, som att jag verkligen kommer att klara detta. Min soldat säger alltid att vi kan klara allt tillsammans. Och vem vet, han kanske har rätt. Inte allt för många dagar kvar nu, och troligtvis kommer jag sänkas till botten då. Men det är ju iaf positivt att jag känner mig stark idag.
Har kommit på att bloggen ser lite tråkig ut utan bilder och så. Men eftersom jag vill hålla både mig och min soldat anonym så vet jag inte riktigt hur jag ska gå till väga. Några förslag?
Imorgon ska jag ägna min dag åt att städa tills min soldat kommer hem, som vanligt kan man väl säga. Har nog gjort det till en vana tror jag, att min soldat ska få komma hem till en städad lägenhet.
Tummen upp för ett inte allt för negativt inlägg (Y) Heja mig!
Har kommit på att bloggen ser lite tråkig ut utan bilder och så. Men eftersom jag vill hålla både mig och min soldat anonym så vet jag inte riktigt hur jag ska gå till väga. Några förslag?
Imorgon ska jag ägna min dag åt att städa tills min soldat kommer hem, som vanligt kan man väl säga. Har nog gjort det till en vana tror jag, att min soldat ska få komma hem till en städad lägenhet.
Tummen upp för ett inte allt för negativt inlägg (Y) Heja mig!
Lycklig!
Var ute en sväng med en kompis, säkert bara 10 min. Och när jag kommer hem så försöker jag låsa upp dörren, men den är redan öppen. Hm glömde jag att låsa? Öpnnar dörren. Men jag glömde minsann inte att släcka också?
Dom där skorna stod minsann inte där när jag gick? Och inte den väskan heller? Det var väl först då det slog mig. Min älskade soldat hade kommit hem.
Han är iofs bara hemma tills imorgon, men bättre än ingenting. Han är underbar. <3
Dom där skorna stod minsann inte där när jag gick? Och inte den väskan heller? Det var väl först då det slog mig. Min älskade soldat hade kommit hem.
Han är iofs bara hemma tills imorgon, men bättre än ingenting. Han är underbar. <3
USCH!
Det är verkligen en sån där skit dag idag. Jag vet inte vad jag ska göra, för jag vill inte göra nånting. Vill absolut inte gå ut, för det snöar och är kallt. Helst vill jag ligga i sängen hela dagen och inte göra nånting. Men det går ju inte det heller. Fyfan. Dumma dag idag!
Ännu en dag..
..i mitt icke händelserika liv. Ska väl snart försöka ta mig upp ur sängen för att börja tvätta. Idag känns ingenting bra, allt känns meningslöst.
Men jag vet att det inte är det, för min soldat för göra något han drömt om. Men det är jätte jobbigt, jag har nog aldrig varit såhär gnällig. Även fast jag gnäller i vanliga fall också, men inte såhär mycket.
Är jag redo för det här? Klarar jag av det? Är jag så stark? Det är mycket frågor som finns i mitt huvud. Jag vet att jag klarar det egentligen, men jag tvivlar ofta på mig själv..
Men jag vet att det inte är det, för min soldat för göra något han drömt om. Men det är jätte jobbigt, jag har nog aldrig varit såhär gnällig. Även fast jag gnäller i vanliga fall också, men inte såhär mycket.
Är jag redo för det här? Klarar jag av det? Är jag så stark? Det är mycket frågor som finns i mitt huvud. Jag vet att jag klarar det egentligen, men jag tvivlar ofta på mig själv..
Dagarna går..
Känns som dagarna går alldeles för fort, jag vill inte att de ska göra det nu. Tycker det kan gå jätte sakta. Måste ju säga att kvällarna är värst, då jag känner mig som ensammast. Men snart ringer nog min soldat iaf så jag får höra hans röst, det som alltid är lika underbart när vi är ifrån varandra.
Men även denna kväll kom, så snart är han hemma igen. Men då är det ännu mindre tid kvar tills han åker. Och då kommer han vara borta väldigt väldigt länge. Nästan tre månader. Fyfan. Det suger.
Måndag..
Usch, måndag. Värsta dagen på hela veckan, min soldat åkte för ungefär en halv timme sedan. Allting känns väldigt tungt nu. Iofs är det bara tre nätter tills han är hemma igen, men det är så lite tid kvar. Så tre nätter känns så mycket.
Har iallafall haft en fullspäckad helg med både det ena och det andra. Och nu ska jag försöka äta lite frukost för att sen röra mig till stan.
Har iallafall haft en fullspäckad helg med både det ena och det andra. Och nu ska jag försöka äta lite frukost för att sen röra mig till stan.
Helg!
Ja helg är det ju inte egenligen inte, men eftersom jag inte gör nånting om dagarna och min soldat har kommit hem så känns det som helg iaf. Jag vänjer mig alldeles för snabbt vid att ha honom hemma. Känns inte ens som han har varit borta.
Blir väl som de senate helgerna har varit, hinna med allt och ingenting. Men snart ska vi iaf gå på bio, se på harry potter. Wihi. Tycker iofs det är dåligt att de delat upp den i två delar, men det är väl sånt man får leva med. Ägnar lite tid åt bloggen nu eftersom min soldat sitter framför sitt tvspel.. Ibland vill jag bara kasta ut den där lådan! Haha. Men det vågar jag inte, han skulle nog bli ganska arg då.
Tid..
Åhh, tiden går så långsamt en dag som denna. Nu har jag nog gjort det mesta jag kan göra här hemma, förutom dammsugning och golvtorkning. Nånting måste ju faktiskt min karl göra.. hihi.
Så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra, en minut känns som en kvart ungefär. Nu vill jag att min soldat ska komma hem. NU. Inte om 2 timmar. Usch. Trist. Nae slut på klagande för idag. Han kommer ju hem iaf, och det är ju positivt? Man ska tänka positivt. Även om det är lite svårt ibland.
Godmorgon.
Ännu en natt med alldeles för lite sömn.. Vaknar med ett ryck efter 4 timmar sömn, känns som lte väl lite när jag är van vid att sova mellan tio och tolv timmar. Som är för mycket, jag vet.. Tycker inte om att inte kunna sova ordentligt, men det är inte första gången direkt.
Men nu nä jag ändå är vaken kan jag väl göra lite nytta. Och nu har nedräkningen börjat på riktigt, ca 4 timmar kvar tills min soldat är hemma. Lika nervös som ja brukar vara, vet fortfarande inte varför jag blir nervös. Känns jätte larvigt. Men jag är väl lite larvig ibland helt enkelt..
Men nu nä jag ändå är vaken kan jag väl göra lite nytta. Och nu har nedräkningen börjat på riktigt, ca 4 timmar kvar tills min soldat är hemma. Lika nervös som ja brukar vara, vet fortfarande inte varför jag blir nervös. Känns jätte larvigt. Men jag är väl lite larvig ibland helt enkelt..
Nattinlägg!
Jaha då sitter man här igen då, och klockan blev såhär mycket igen. Hm.. Känner mig lite bättre nu, efter att ha haft en timmes samtal på facebook med en annan anhörig. Tackar igen för den trevliga pratstunden. Känns skönt att ha någon som förstår hur man har det på ett sätt. Ha någon att mer eller mindre gnälla till, och klaga lite på ens karl! Även fast han är världens underbaraste.
Nu är det bara.. eh.. typ 12 timmar kvar tills min soldat kommer hem. Så det är väl lika bra att försöka sova nu. Godnatt världen!
Nu är det bara.. eh.. typ 12 timmar kvar tills min soldat kommer hem. Så det är väl lika bra att försöka sova nu. Godnatt världen!
Ibland känner man bara att man vill ge upp allt..
Känns bara som tiden försvinner, varför går tiden alltid så fort när man inte vill det?
Imorgon kommer åtminstone min soldat hem, känns helt underbart att få träffa honom igen. Vi har en ganska fullspäckad helg framför oss. Men det är väl bra det med.
Denna dag har inte varit den bästa, lyckades skapa en konflikt med min älskade. Men känner mig mer eller mindre som en stor känslo bomb. Jag vill vara stark, jag vill visa att jag klarar detta. Jag vill inte vara den flickvän som bara gnäller och klagar hela tiden. Men tyvärr är jag inte så stark som jag vill vara.
har så mycket känslor inom mig som jag vill släppa ut, men jag vet inte hur. Känns inte direkt som någon förstår hur det är, även om jag är med i en grupp på facebook där det finns andra anhöriga så känns det som man vill prata med någon som känner en. Men det kanske släpper lite mer senare i missionen.
Nu ska jag försöka få en god natts sömn så jag är pigg och glad när min soldat kommer hem. =)
Imorgon kommer åtminstone min soldat hem, känns helt underbart att få träffa honom igen. Vi har en ganska fullspäckad helg framför oss. Men det är väl bra det med.
Denna dag har inte varit den bästa, lyckades skapa en konflikt med min älskade. Men känner mig mer eller mindre som en stor känslo bomb. Jag vill vara stark, jag vill visa att jag klarar detta. Jag vill inte vara den flickvän som bara gnäller och klagar hela tiden. Men tyvärr är jag inte så stark som jag vill vara.
har så mycket känslor inom mig som jag vill släppa ut, men jag vet inte hur. Känns inte direkt som någon förstår hur det är, även om jag är med i en grupp på facebook där det finns andra anhöriga så känns det som man vill prata med någon som känner en. Men det kanske släpper lite mer senare i missionen.
Nu ska jag försöka få en god natts sömn så jag är pigg och glad när min soldat kommer hem. =)
Dagen med stort D
Dagen med stort D närmar sig, bara lite mer än en vecka kvar innan min älskade åker. Allt går upp och ner hela tiden, jag försöker vara stark. Visa att jag klarar det här, men det är psykiskt påfrestande. Det är vad jag hade tänkt ha den här bloggen till, skriva av mig. Om känslor och allt annat som händer i mitt liv.
Försöker tänka att sex månader går fort, men det är ändå sex månader. Det är lång tid. Iofs så är det ju inte sex månader i en följd, han kommer ju trots allt hem två gånger. Jag kommer inte kunna berätta vad som helst just för att vissa saker är sekretesslagda och har med säkerheten för både honom och mig att göra.
